Hanna Welin journalistik
Läs min serie om bröst – laddad kroppsdel i Sydsvenskan.
Aktivister klär av kvinnoförtryck med bara bröst. Läs om Femen Sverige och Kvinnorättsförbundet i Malmö, här i SDS
Stora, små, mjölkfyllda, skylda, topless, silikonfyllda – bröst har aldrig varit bara bröst, en kroppsdel bland andra. Bröstens historia är en ständigt pågående dragkamp... läs vidare.
För Ravennoir har burlesken inte bara fått henne att älska brösten. Den har förändrat hennes liv. Läs mitt reportage här
I förra numret av Magasinet Skåne kunde du läsa min långa intervju med krögaren Daniel Berlin. I kommande har jag intervjuat komikern Marika Carlsson.
I numret före det min intervju med Edda Magnason som spelar Monica Zetterlund.
Läs det här: Edda.pdf.
Många när en dröm om att starta butik, bageri eller restaurang på Österlen. Men hur går det när turisterna har åkt hem och höstmörkret breder ut sig? Läs min fördjupning i Näringsliv, Sydsvenskan.
Bo Lundgren
i en intervju för Näringsliv,
Sydsvenskan.
Just nu
0704-582344 welin.hanna@gmail.com
just nu
Två av mina senaste reportage i Helsingborgs Dagblad:
För 25 år sedan tog Björn Lindeblad ett radikalt beslut: han lämnade karriären inom näringslivet för att bli skogsmunk i Thailand. Läs vidare i SDS.
Händelser vid vatten, Sydsvenskan:
När fötterna inte kunde stå stadigt på botten kom paniken. I nästan sextio år var Grazyna Tabisz livrädd för vatten. Det är hon inte längre, inte sedan hon anmälde sig och väninnan Györgyi Baranyi till simskola. Läs vidare...
Trettio år efter dykolyckan vågar han simma igen. Läs mer...
Hur hittar jag case?
Det var ämnet för en föreläsning jag, efter förfrågan, höll under Sydsvenskans internutbildningsdag 8 maj.
I katolska kyrkan fick han hålla sin sexualitet hemlig. När han som öppet homosexuell gick med i en frikyrka trodde vännerna att han blivit tokig. Christoph Lukkerzs liv har kantats av uppgörelser – och av rädslan att förlora sin partner i aids. I Amos kan du läsa min intervju med Christoph Lukkerz
Rätt buss hem är den med två ben och en halvmåne – 11c. För den som inte kan läsa och skriva krävs andra strategier för att minnas och ta sig fram. Antalet vuxna analfabeter har ökat. Men att klara sig som analfabet i Sverige
Läs min serie: Utan alfabet i SDS:
När skrivspråket saknas krävs ett bra minne
Modersmålsbaserad undervisning det enda rätta
Ombytta roller när frun lärt sig läsa
Min serie om arbetskraftsinvandring – förr och nu:
De kom i tiotusentals. Unga tyskor, rekryterade för att jobba som hembiträden i Sverige. Annemarie Leyer är en dem.
De hämtades i grupp. Män från östra och södra Europa, redo att jobba i de växande svenska industrierna. Eduard Spoljar hamnade på Kockums, hans fru Maria Spoljar som kom efter, i en textilfabrik.
Läkare toppar listan över dagens svenska bristyrken. Flera landsting rekryterar aktivt personal i andra europeiska länder. Men Christine och Giuseppe Asciutto sökte sig själva hit
Hon hörde det sista andetaget, hörde hur det inte kom fler. Hjärntumören hade satt stopp. Helene Svanberg hämtade den trådslitna favoritklänningen, klädde sin partner omsorgsfullt och gjorde sig redo för att lägga sig tätt intill henne i sängen.
”De svenska kvinnorna representerar olika sidor av mig. När du ser dem ser du också mig” Läs min intervju med filmaren Hamideh Moeinfar i Helsingborgs Dagblad
Rapport från en skurhink – i dag. Läs min artikel i Sydsvenskan.
Nytt år. Tiden vecklar ut sig som en öppen framtid. En kort period av tomma sidor i almanackan innan året och dagarna tecknas upp – innan klockans visare åter igen börjar snurra oss yra.
Läs första delen av min serie om tid i Sydsvenskan.
Del 2: Hur fort går tiden? Håkan Jeppsson hinner jobba nittio timmar i veckan. Olga Nordström tar en sak i taget. Nafisa Gharwal stressar, men minns flyktingens frustrerande väntan.
Del 3: Tidsracet skapar nya klassklyftor. Prylarna äter upp vår tid.
15 + sex
Missa inte serien om 15-årsgränsen
för sex. Frivilligt tonårssex kan vara
straffbart. Ingen har tagit något
samlat grepp om frågan. Oklart när
man egentligen får lov att ha sex.
En lag som stjälper mer än
den hjälper,
säger ungdomsmottagningen.
Ung kärlek i skuggan av lagen.
Min serie om begreppet tolerans hittar du här: Tolerans är inte en egenskap utan ett socialt verktyg, vardagstolerans i kollektivet och bland tredjeklassare i Malmö. Han var toleransfanatiker innan han förstod bättre.
I senaste Filter hittar du en intervju med konsulten som jagar pokerskurkar och i nästa nummer av Röda Korsets tidning Henry ett annat av mina senaste reportage.
Missa inte intervjun med Omid Mahmoudi, Den långa flykten!
Eller min serie: Skoltiden är över, vuxenlivet ska börja. Var det tänkt. Läs om 20-åringar som inte fixar eller vill bli vuxna. Del 2, om följden av curlande. Whitney som tycker att föräldrarna tävlar genom sina barn och om att tjat aldrig öppnar några dörrar. Och den uppföljande artikeln om mamman som kastade ut sin vuxne son.
Råttorna blev hans familj i cellen på Bangkok Hilton.
Tala om klass. För klyftorna växer.
Läs min serie i Sydsvenskan: De nya bilderna av klass. Sociologen om det pånyttfödda behovet av att prata klass. Två resor: hon blev professor, han hamnarbetare. Klassresan nedåt, hon förlorade allt för andra gången Frågan: vilken klass tillhör du?
Äntligen har det vänt för Louise, som jag följt i flera reportage i SDS.
Hemma hos Nina Björk.
Missa inte mitt reportage om skitdrömmar, hemma hos och Nina Björk, Sydsvenskan.
Min serie om svåra etiska dilemman och senaborter i Sydsvenskan: Tiden räcker inte till för att hantera känslorna, professionell men bara människa, brist på etik.
Serie på sex delar om ung tro, Sydsvenskan. Läs exempelvis om Kim Mårtensson från Sjöbo som konverterat till islam. Om en eventuell sakralisering i sekulära Sverige. Om Enida som blev utnyttjad, Wickar Hassan som vill bli en rättrogen muslim men har problem med kvinnosynen, Johanna Grudeborn, uppvuxen i missionskyrkan, som letar efter en egen övertygelse, Abtin Khoshnood som är ateist men går i en kristen friskola. Varför känns det lättare att kalla sig katolik än invandrare? Om religiös okunskap som bäddar för konflikter.
BK Kick, söndagsreportage om ett grymt tjejlag, Sydsvenskan. BK Kick,
Om potholegardening, små gatuträdgårdar i miniatyr, från vårens Londonresa.
Läs också om Siv Appelqvist. Jag lovar, hon är inspirerande på många plan. Eller om design-David Carlson som säger ”Design, couldn´t care less”, om sommarslottet i Dälperöd eller huset som är exakt likadant som när det byggdes 1959.
I nästa Filter kommer en annan spännande intervju.
Här är reportaget om Brita Granströms och hennes sons jul, de är båda hemlösa. Och Aklilu Tamrats.
Bryr vi oss om andras barn? Har vi ansvar för fler än de närmsta? Här är länkar till några av mina texter till serien ”Vems är barnen?”, Inpå livet i SDS:
Krävs det en by för att fostra ett barn?
Mindre barn – större engagemang
Läsa också mina artiklar om sex och funktionsnedsättning, Sydsvenskan. Tre starka personer, berättelser: Del 1, Madeleine Månsson. Del 2, Mathias Simonsson. Del 3, Emma.
Eller om svensksomalier som vågar söka vård. Efter en busstur till Ullared. Och om hur kvinnorna mår, efter alla års krig och trauman.
Från kamelrygg till Ikealand. Läs vad Abdiwahab och hans familj berättar om skillnaden mellan ett hem i Somalia och ett i Sverige i Hemma, Sds.
Transvestiten Tina Håkan i Helsingborgs Dagblad.
Min artikelserie ”Att växa upp fattig” vann EU:s journalistpris för bästa reportage om fattigdom och social utsatthet.
Två av artiklarna i serien:
Janet Chikane som vägrar att skämmas över sin bakgrund, Sydsvenskan
Louise som är förtvivlad över att inte kunna ge sin dotter sådant de flesta barn får, Sydsvenskan. I december träffade jag mor och dotter igen, läs uppföljningen, den är tung och viktig.
Jag har också pratat fattigdom på Malmö högskolas skiftesföreläsning tillsammans med Tapio Salonen och varit moderator på Region Skånes seminarium Ungas delaktighet.
Läs också min serie om rötter, ursprung, dna, spermiedonation och biologism i Sydsvenskan: del 1, del 2 plus sidoartikel, del 3 med sidoartikel.
Här är reportaget om fulskrot som blir finskrot: I Senegal och på Österlen.
Några andra av mina reportage den senaste tiden:
Hur ser 20-åringar på sex och relationer, hur navigerar de bland normer, press och ideal? Del 1 (Karim, Pontus och Josef berättar), del 2 (Jasmins kamp för sexuell frihet under uppväxten på Rosengård) och del 3 (Kristians upplevelser som homosexuell).
”hjärnrörelser”, hur de sägs hjälpa barn att koncentrera sig och bli lugna, i SDS. Eller varför inte min serie om hur pinsamma alla vi föräldrar oundvikligen är. Men komikern Marika Carlsson är inte ett dugg rädd för att göra bort sig. Vilket däremot professorn respektive lektorn i psykologi kan vara.
Knyta eller klippa banden till familjen? Sydsvenskan:
Del 1 + intressant sidotext, del 2 + viktig sidotext , del 3 + sidotext.
Sadaf som importerades som fru till Sverige, Helsingborgs Dagblad
barns sexualitet, Sydsvenskan.
Familjen Haidaris kärlek till mattor och gediget hantverk, Sydsvenskan
Hur gör man för att känna sig hemma på äldreboendet, Sydsvenskan.
Finns den Rätte? Om föreställningen om Mr eller Ms Right, HD.
Dildodesign, Helsingborgs Dagblad
Arbetslösheten fick honom att upptäcka sina barn, Sydsvenskan.
Bordellen Pascha.pdf, Helsingborgs Dagblad
tårarnas roll i parrelationen, Helsingborgs Dagblad
Nätsexvanorna hos unga vuxna, Sydsvenskan
Föräldrars semester- och vårstress, Sydsvenskan.
Om otrohet som affärsidé, Sydsvenskan,
eller om ”Tv:n, ett socialt kitt i förändring?”, min serie om burkens roll i dag som just publicerats i Sydsvenskan. Ingen vill missa fredagens mys, Snabbaste nyhetskällan, De stängde av sin tv för gott och Aktiva val stoppar tv-flimret.
Hur romantiskt det är att bo på landet? Egentligen. ”Hemma”, Sds.
Serie om hur det är att vara ny i olika sammanhang, på jobbet, i skolan och högskolan, Sydsvenskan.
Kyssarnas betydelse för relationen, Sydsvenskan.
konsumtionens betydelse och förbannelse när du är fattig, Sydsvenskan
Jag fortsätter även att jobba som redaktör för Sydsvenskans bostadsdel Hemma, tillsammans med Ida Magntorn. Varje söndag publicerar vi nya reportage, intervjuer och krönikor. Läs exempelvis om bröderna Svensson, enäggstvillingar som bor i nästan identiska lägenheter. Och följ serien som utforskar vad som gör hemma hemma för olika människor. Här är del ett.
På två hjul in i Sverige
Cykla är inte bara ett sätt att ta sig fram. Det är också ett sätt att ta sig in i samhället.
På Röda Korsets cykelskola i Malmö lär sig deltagarna att övervinna sina rädslor och våga trampa sig fram i livet.
Läs mitt reportage i Henry,cykelskolan.pdf
Ett slag för integrationen
”Det finns inget bättre sätt att mötas än genom golf”, säger Håkan Rasmusson, ägare av Värpinge golfbana.
För två år sedan låg
julsakerna nedpackade
i en utkyld husvagn.
I dag pryder de vardagsrummet.
Brita Granström är inte längre hemlös.
Männens värld, serie i Sydsvenskan
Del 1: Från macho-Brasilien till svenskt smygpatriarkat.
Missa heller inte: Svår utmaning för familjefar
”Bög-hora- förtrycket”
I 15 år levde Robert Hannah dubbelliv. I den kultur han är uppvuxen i är homosexualitet en synd. I dag föreläser han om de patriarkala strukturer som många unga svenskar lever med i sin vardag.
Del 3, läs här
”Risk att invandrarkillar trycks in i ett machohörn”, säger Inti Chavez Perez.
Barn och åldersgränser
Många föräldrar famlar. Låter barnet se en krigsdokumentär, men förbjuder krigsspelet. Tillåter vissa sociala medier, inte andra. Reportern Hanna Welin tog med sig sin egen föräldraoro till en intervju med två barnpsykologer för att be om råd. Läs vidare i Sydsvenskan.
Arvstvister och brustna relationer, serie i SDS
Slagsmål och okända syskon som dyker upp är inte ovanligt vid arvsskiften. Läs här!
Syskonen ställde inte upp när pappan dog, läs vidare.
Snart komme ett reporrtage om ungdomsroteln i Malmö Svensk Polis och en intervju i Fönstret.
Dags för mensaktivism
Den mentala tampongen har dragits ut. Nu strömmar mensblodet in i seriealbum, filmer, musik och konst. Mensaktivister vill göra upp med ett mångtusenårigt tabu och smusslande med det cykliska blödandet. Läs mitt reportage i Sydsvenskan.
Först till kvarn!
Anställningserbjudande. Imorgon 8-18.
De otrygga anställningarna ökar – i flexibilitetens namn. Men för den tillfälligt timanställde är det egna livet sällan flexibelt. 33-årige Maliks vardag är en ständig jakt på arbetspass.
Missa inte min serie om otrygga anställningar i SDS. Del 1 har du här.
”Den ljusnande framtid” har gått i moln. Som tjugoåring gäller det att lägga korten rätt för att klara sig på en tuff arbetsmarknad. Det menar Ina Thulin, just nu timanställd som vårdbiträde.
Hur påverkar otrygga villkor framtidstron?
Solidariteten på spel
När den enes sjukskrivning är den andres betalda hyra. När kollegan är fast anställd på arbetsplatsen och du själv går på timmar. Vad händer då med solidariteten?
”Otrygghet gör att man i första hand ser över sitt eget”, säger forskaren Torbjörn Hjort.
Utbudet av mentorsprogram ökar. Det gör också behovet av mentorer. Här är min nya fördjupning i Sydsvenskan Näringsliv SDS.Mentorsprogram.pdf.
Unga och porr, ny serie i Sydsvenskan. Här är två av seriens texter:
Porrfilmerna är deras ”uppslagsböcker”. Den givna inspirationskällan.
”Med tjejerna är det bara att testa vad som funkar”. Läs del 1
Nästan alla tonårskillar gör det, drygt hälften av tjejerna.
”Många säger att de vill värja sig från budskapet, men de vet inte hur”, säger forskaren Magdalena Mattebo. Läs här...
Reportageresa till Västbanken och Israel,
maj 2014.
Snart publiceras de sex skilda reportagen i olika tidningar: Aftonbladet Söndag, Amos, Röda Korsets tidning Henry, Specialpedagogen och Dövas tidning.
Dialogpolisens arbete med motdemonstranter. Snart kan du läsa mitt reportage i Svensk Polis. I nästa nummer av Magasinet Skåne hittar du mitt porträtt av artisten Anna Hertzman, i förra av Anders Jansson.
”Varje morgon är en chock”
Antalet självmord ökar. Allra mest bland unga. För tre månader sedan hittade Lina sin 24-årige bror död. Nu lever familjen i ett avgrundsdjupt hål av sorg och skuld.
Bryt tabut kring självmord! Uppmaningen kommer från Louise Jakobsson Wigh. Tretton år gammal gjorde hon ett första försök att ta sitt liv. Det andra var för tre år sedan.
Att uttala orden. Att titta föräldrarna i ögonen.
Hur talar man om för föräldrar att deras barn har tagit sitt liv?
Som polis är det Lotta Svenssons uppgift. Hon konstaterar rakt: det går knappt.
Det enda man kan göra är att våga finnas där och ta emot.
Snart kommer ett reportage från Israel i Aftonbladet Söndag:
om paret som blev förälskade på Schindlers fabriksgolv. I dag är de 90 år – och gifta.
I senaste numret av Röda Korsets tidning Henry kan du läsa mitt reportage om månadsvärvning genom dörrknackning i Malmö.
Ett av mina senaste reportage i tidningen Svensk Polis:
Dialogpolisens arbete under demonstrationer.
”Det gör mycket när du blir lite tjenis med ungdomarna redan från början. Utgångsläget blir ett helt annat. Det gäller att stämningen inte trissas upp”, säger Gorgin Shoai, supporter- och dialogpolis i Malmö.
De hämtas direkt från Gaza och flyktingläger i Jordanien och Irak. Hjärtsjuka barn som inte hade överlevt utan operation. Genom den kristna hjälporganisationen Shevet Achim kan ett femtontal barn hjärtopereras av läkare i Israel varje månad.
Läs mitt reportage från Jerusalem och Tel Aviv i Amos Magasin. (Foto: Joi Grinde)
Nätmobbning bland unga
Karin Andersson gick i åttan när anonyma kommentarer dök upp i hennes flöde. Ord som skar rakt in: ”Du är fläskig som fan, bara du rör på dig dallrar hela du…” Läs här....
Hur förhindra att fler rekryteras till Islamiska staten?
Uppemot 300 svenskar tros ha rest iväg för att kriga i Syrien och Irak. Yrvakna famlar svenska myndigheter efter kunskap och strategier för att förhindra att de blir fler. Lokalpolisområde östra Malmö har anammat en dansk modell. Läs mitt reportage i Svensk Polis:
http://www.svenskpolis.se/Artikelarkiv/Artiklar-2015/April-2015/Uppdrag-Bygga-tillit/
Att förklara för de som kränker att de sårar är ingen idé. Det vet de redan. Men att upplysa dem om att de själva kan råka illa ut, att det kan vara olagligt — det tar. Läs vidare....
”Överlever vi gifter vi oss”
De träffades på Schindlers fabriksgolv.
Reportage från Israel som nu publicerats i Aftonbladet, samt i finska, norska och danska tidningar.
Ungas självmord, serie i SDS
”Det räcker att vara här på stranden för att jag ska höra mammorna och barnen,
hur de skriker ute i havet.”
De trodde att de skulle dö i Medelhavets vågor.
Deras längtan till havet
— ett arv sedan generationer
Bada, promenera, ta en selfie i solnedgången. De flesta tycker om havet — när det visar sig från sin soliga sida. Men för Sven Mattsson och hans vänner betyder havet mer än så. Utan havsvinden som slår känner de sig inte hemma.
Ny serie: Människan blir allt mer global. Flyttar, reser och har världen med sig i mobilen.
Men hur rörliga vi än är har vi ofta en stark bindning till en fysisk plats.
Krönika: Huset som kunde krama mig som barn
”Vi såg kroppar komma mot oss i havet. Som mannen med blont hår som fortfarande höll sin mobil i handen medan han flöt runt i sin flytväst, död”
Läs Walaa Seif berättelse i nystartade KIT.
För fem år sedan lärde de sig sina första svenska ord. Nu tar de studenten. Men de har ingen familj som firar dem, istället får de hylla varandra. Nästa vecka blir det stor fest — för trettio avgångselever som varit ensamkommande flyktingbarn.
Läs reportaget - som delats 10 000 gånger på Facebook - här....
”Vi har kämpat
och vi har lyckats”
En av mina serier i sommar: Havet och människan, Inpå livet i Sydsvenskan. Foto: Julia Lindemalm.
Maysam Abbas ville inte ”börja om” sitt liv i det nya landet — utan fortsätta det.. Läs vidare här!
Foto: Julia Lindemalm
Shekeba Ahmadi:
”Vi visste hur farliga båtresorna var, hur många som hade dött. Kan man sätta sina barn i en sådan båt? Det var ett fruktansvärt beslut.”
Den fiktiva Kristina från Duvemåla och hennes familj emigrerade till Amerika, liksom runt en miljon verkliga svenskar gjorde.
Vi har mött några av alla de kvinnor som kommit hit i vår tid. För att överleva, få ett bättre liv och ge sina barn en framtid. Läs vidare här!
Kristina i Utvandrarna:
”Hur tog du hand om dina barn? Vad gjorde du av dem? Vem nödgade dig att ta dem ut på havet? Var du inte varskodd om faran?”
Isolerad, misshandlad och mordhotad. I Afghanistan säger Fatima att hon inte har en chans att ge röst åt alla de kvinnor som lever under extremt förtryck.
– Nu kan jag komma ut med allt lidande som jag bär i min kropp. Läs del 2 här!
Dagens Kristina
”Äggfrysning ger mig frihet att vänta tills jag hittat rätt man”
Företag har börjat erbjuda äggfrysning som löneförmån till anställda som vill skjuta på barnafödandet. Men för Helene Hammarberg handkar det om sinnesro.
Del 1. Fadi och hans lillasyster kan prata om det mesta. Skolan, kompisar eller huruvida Justin Bieber är snygg. Så hade det inte varit om Fadi gjort det som förväntas av honom:
begränsat systerns frihet. Läs vidare i Sydsvenskan...
Frihet efter hedersförtryck
”Jag vill att min dotter ska vara fri att själv välja”
Del 2. Att skilja sig är skamligt, att leva i ett hem med bara kvinnor likaså. Eller - det kunde ha varit det. För Iftikar Alam Alhudas familj ser det inte längre så.
Del 3. ”Guds lagar” står över samhällets. Den som inte följer den rena, sanna vägen straffas. För Sara, uppväxt i en frikyrka, var detta självklart. Tills för tio år sedan. Då krackelerade ”sanningen”. Straffet: förlorad närhet till både familj och vänner. Läs vidare...
Två nya reportage:
Gränspolisens arbete i Malmö i Svensk Polis.
Transitboeende för ensamkommande i Malmö för Röda Korset
Vem är vi när vi inte minns vem vi är? En serie om minne och identitet i Sydsvenskan
Vi vet vilka vi är. Vad vi kan, tycker om, vem som står oss nära. Vår egen historia. Men vilka är vi när vi inte längre minns?
Gafor Yahoo har en demenssjukdom. När minnet är som dunklast kommer han inte ihåg sitt eget namn.
”Även hos dem som är svårt demenssjuka och har tappat förmågan att kommunicera har jag, personligen, alltid upplevt att det finns någon där inne.”
”När du berättar om dig själv och din historia blir du
tydlig som människa. Kan du själv inte berätta är det viktigt att andra kan göra det åt dig”
”Jag har någon form av kärna kvar som är jag. Fast ibland tror jag att jag är mer den riktiga Lars-Åke nu. Det är som om lagren av civilisation har skalats bort.”
Ett par av de artiklar och reportage jag har gjort på sistone:
Tillit, hopp och framtidstro är grundbultar för att en människa ska må bra. Men andelen skånska tonåringar som inte ser ljust på sin egen framtid ökar. Ungas förväntningar på vad de kan uppnå har sänkts. Läs här!
”Ärligt talat har jag inget framtidshopp alls, inte nu i alla fall.” Pernilla Hellsten
”Hade jag fortsatt som tidigare hade jag ju fått gå runt med skottsäker väst och vapen under jackan – med barnvagn.” Mohamed El-Hajjar
”Världen kommer att bli bättre. Jag kan inget annat än att tro det, det finns ingen annan väg.” Frida Jensen
Den ljusnande framtiden har mörknat. Dramatiskt. Serie om framtidstro och brist på hopp i Sydsvenskan.
Vart är världen på väg? Den frågan ställs i såväl nyhetsinslag och debatter som hemma vid många köksbord. Men hur påverkar den här oron egentligen synen på vår egen framtid? Läs här.
Framtidspessimism har präglat den senaste tidens samhällsdebatt. Frida Bengtsson och svenskamerikanen Keenan Allen är oroliga över utvecklingen. Men inte bara. De känner också ett jävlar anamma.
Isolerad från omvärlden. Serie i fyra delar i Sydsvenskan
De sover i var sin cell – utan galler för fönstren. De lever sina liv innanför husets portar – som de själva låser inifrån. För en nunna som söker inåt är ett liv i avskildhet nödvändigt. Och självvalt.
Foto: Julia Lindemalm
Vad händer med en människa när hon isoleras?
Inlåst mellan fyra väggar, med bara minimal kontakt med omvärlden?
Umit Sadikovski har suttit i isoleringscell på anstalt och varit häktad med restriktioner, flera gånger: "Det känns som att kvävas."
”Det är oerhört svårt att finnas till utan relationer”
Självvald ensamhet kan vara skön och rofylld. Ofrivillig direkt farlig, både för den fysiska och mentala hälsan. Utan relationer till andra riskerar människan att förlora fästet. Läs här!
Människor som uppger att de inte tycker att det är viktigt att ha nära vänner känner sig ändå ofta ensamma – för att de inte har några vänner. Det visar forskning i Lund.
I alla tider har människan sökt den. Känslan av berusning. Vare sig vägen har gått genom alkohol, droger, löprundor eller religiösa riter är det en likartad känsla som hägrar. Men vad är det egentligen vi söker?
Från parmiddagar i Malmö till dygnet runt-klubbande i Berlin. En önskan om att leva ett mer spontant, gränsöverskridande liv fick Mia att lämnade sin trygga och välordnade vardag.
Vi borde börja prata om vad det faktiskt är människan söker i berusningen av alkohol och droger. Det menar etnologen Eddy Nehls. Läs vidare!
De berusar sig i dansen
När spänningarna släpper, när måsten och yttre föreställningar om vem du är och vem du borde vara skalas av, då kan du uppfyllas av en känsla av berusning som kommer inifrån dig själv. Det säger Kerstin Ekström, som dansar kontaktimprovisation.
Foto: Julia Lindemalm
Vad är det människan söker i berusningen? Serie i Sydsvenskan.
Syriskt matreportage i tidningen Fönstret.
Vår senaste matboom doftar spiskummin, vitlök och yoghurt. För nu har flyktingarna från Syrien börjat märkas i restaurangutbudet. För ett år sedan satt Salma Afash i en smugglarbåt på Medelhavet. I dag driver hon och hennes mamma Sabah Akkous restaurang Damaskus i Malmö. Läs här!
Rädda lillebror!
Risken att lillebror blir kriminell ökar markant om storebror är det. Sofia vet. In i det längsta försökte hon blunda för tecknen som pekade på det hon egentligen redan hade förstått. Att hennes femtonårige son följer i sin halvbrors fotspår. Del 1 i min serie
När bröderna redan är kriminella är det svårt att nå fram till syskonen. För att lyckas krävs förtroende. Och förtroende kräver tid. Det menar Malin Morän, områdespolis i Rosengård i Malmö. Läs vidare här
Davor är polis. Hans lillebror är kriminell. Uppväxten i en familj präglad av flykt och brottslighet tvingade Davor att i första hand kämpa för att rädda sig själv. Läs vidare här.
Socialsekreterare och poliser ser det hända om och om igen: småbröder som går i sina kriminella syskons fotspår. "Men resursbristen gör att vi ofta tvingas prioritera den som ligger värst till". Läs vidare här
Hur undviker tonårskillar att utsättas för våld? Hur hanterar de normerna?
Här är ett av reportegen i min artikelserie i Sydsvenskan:
Rör dig självsäkert, titta inte mötande i ögonen och se till att ha kontakter. Det är förutsättningen för att du som tonårskille ska kunna röra dig ute på stan sena kvällar. Det menar femtonåringarna Leon och Josef.
Ju mer stressade elever och avancerade uppgifter, desto mer hjälp krävs ofta hemifrån för att få bra betyg. För att slippa se sina barn misslyckas går en del föräldrar så långt att de till och med skriver hela skolarbeten åt dem.
– Det har blivit betydligt svårare att göra en klassresa, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Del 1 i min serie i Sydsvenskan och HD
Nina Persson och Medborgarbandet i Aftonbladet Söndag
”Robotarna kommer förändra oss och våra relationer”
Tänk dig en vän som aldrig tröttnar på dig, eller en mental coach, alltid redo i din ficka. Utvecklingen av artificiell intelligens går i rasande takt. Nu är de personliga chattbottarna här, digitala karaktärer som du kan prata med – i en ny form av relation. Ny serie i HD_Sydsvenskan. Läs här....
Växa upp fattig - jag träffar Janet Chikane igen
När Janet Chikane var barn räknade familjen varje krona. Drömmen om danslektioner tog stopp vid terminsavgiften. I dag är hon dansare och mamma och bor i bostadsrätt på andra sidan stan. En resa bra mycket längre än sina ynka kilometer.
Pengar spelar roll. Det vet vi. Men vi pratar sällan om hur stor betydelse vår ekonomiska situation har för vem vi umgås med. Lika barn leka bäst, sägs det. Men även lika tjocka plånböcker spelar roll för leken.
Saker och ting
Människan är den enda art som äger föremål.
Vi är också ensamma om att ha en så
nära relation till grejerna att de inte bara är
livsavgörande för vår tillvaro, utan en del av
vårt ”jag”, av dem vi är.
Serie om ungas missbruk i HD-Sydsvenskan
I varje nummer av Magasinet Skåne träffar jag en intressant profil för en lång porträttintervju.
Nu senast: Susanna Alakoski
Röda Korsets tidning
Läs min text här
Häxor och ny-hednisk tro i HD-Sydsven-skan
Samtidigt som vart tionde barn anses
hälsofarligt överviktigt söker allt fler hjälp
för ätstörningar. Hur bör vuxenvärlden
agera och balansera?
Artikelserie i HD och Sydsvenskan
Är mäkta stolt.
Bäst säljande ungdomsbok på Adlibris 2019!
Mitt efterord till boken jag spökskrivit
Vuxna har mycket att lära. Jag är journalist och har intervjuat många barn och unga. Men som författare till den här boken om Nathalie Danielssons liv, tankar och känslor har jag fått en djupare förståelse för den verklighet hon och så många unga lever i idag.
Det handlar om utfrysning och trakasserier. Om att bekräfta och bekräftas på sociala medier. Om att bli sitt eget varumärke, att både ha makt och samtidigt vara så sårbar. Det här är inte bara en bok för Nattids fans. Den ger också dig som vuxen en unik inblick i en verklighet som många av oss behöver förstå.
Jag vill tacka Nathalie för hur nära hon släppt in mig i sitt liv och hur hon låtit mig bli hennes röst i den här boken som jag hoppas ska få stor spridning även bland föräldrar och andra vuxna.
”I framtiden kommer vi att kunna ha internet kopplat direkt till hjärnan och gränsen mellan människa och maskin försvinner.”
Serie om biohacking, transhumanism och svensk kultur,
i HD-Sydsvenskan
Flickvän till en kriminell
Runt de unga kriminella männen finns det gott om tjejer. Unga kvinnor vars hela tillvaro skuggas av killarnas farliga liv. Som både vet och inte vet vad som pågår, som har svårt att lämna och aldrig skulle våga berätta eller vittna.
Läs hela min serie i HD-Sydsvenskan.
Reportage om biohacking i tidningen Amos
Magasinet Skåne
Ny porträttintervju, den här gången med
Jesper Rönndahl.
Intervju i Svensk Polis:
Tvingas lämna dödsbesked till föräldrar
Studio Sydsvenskan:
Jag intervjuas om tjejerna i den kriminella världen
